RAPPORTER
Nedan kan ni läsa rapporter på några av de anslag vi har valt att bevlja.
PEMAs textil- och designprojekt i Kathmandu
Rapport 2022-05-09
BAKGRUND
9 februari 2022 fick vi och Pema Dorjee det mycket glädjande beskedet från Gudrun Foundation. Vår ansökan till bidrag för uppstart Pemas textil och designprojekt i Kathmandu av tredje kullen utsatta kvinnor hade beviljats.
Tredje kullen av projektet med nepalesiska kvinnor planerades starta med hjälp av Gudrun Foundation runt 20 mars 2022.
Stipendiet beviljades på 100 000 kr för:
- Uppstart 22 mars av tredje kullen kvinnor i sömnads utbildning.
- Uppstart och kommunikation i sociala medier för egen Instagram och Facebooksida.
- Uppstart plan för resa till Kathmandu för uppföljning, dokumentering samt projektplan vävstuga.
RAPPORT
Glädjen över stipendiet från Gudrun Foundation var stor i kommunikationen med Pema och hans medarbetare i Kathmandu. Hans långa arbete för att få kvinnorna ur fattigdom i Nepal, att ge utbildning som ger stor möjlighet till direkt inkomst och arbete är ovärderlig och mycket viktig.
4 mars startade vi upp i sociala medier för Pema Foundation. Instagram och Facebook. Här berättar vi om projektet och hur man har möjlighet att följa arbetet. Vi berättade också om bidraget från Gudrun Foundation. Vi fick snabbt en liten men engagerad skara följare. Vår önskan om bilder direkt från systugan har kommunicerats med Pema och hans team. De bilder som finns i rapporten har levererats. Vi önskar även fler bilder och texter från omgivningarna och den sömnad som utförs. Potentialen för denna kanal är stor, inte bara i Sverige utan även runt om i världen. Att visa på det fina arbetet som bedrivs och att berätta om hur det utvecklas med hjälp av bidrag och donationer är centralt.
När mediastormen drog in i början av april, valde vi att ligga lågt med rapporteringen av Gudrun Foundation. Vi kommer dock att starta upp kommunikationen igen succesivt i slutet på maj.
Pema och projektet är beroende av bidrag och donationer från omvärlden. Halva bidraget från Gudrun Foundation på 50 000 kr till uppstart av textil och designprojektet inkom till vårt konto 13 mars. Vi förde direkt över 10 000 kr - 14 mars- för att se att överföringen fungerade smärtfritt- det gjorde den glädjande nog.
Uppstartsbidraget kom dock lite sent då man behövt säkerställa summan till start 20 mars. Därför fick man en donation från en finsk givare för uppstart kull 3. Detta fick vi reda på först 1 maj 2022 efter att Pema återvänt till Kathmandu efter en resa med hjälpprogram i Indien samt undervisningsresa till olika kloster. Vi har nu lärt oss- att kommunicera med Pema om pengar är inte lätt- hans buddistiska tradition tillåter inte att han ber eller tigger om pengar. Vilket gjorde att han inte bad om bidraget snabbare och markerade att pengarna behövdes tidigare. Vi har direkt kontakt med Pema genom Messanger. Vi har också andra svenska bidragsgivare som arbetat med honom länge och som nu förklarat detta för oss.
Just nu är det nio kvinnor som får utbildning i kull 3 på centret
Vi har nu fått en garanti att de 10 000 kr vi redan skickat reserverats för kull 4 som startar till sommaren 2022. Kull 4 kommer att utbildas från start med hjälp av Gudrun Foundation. Det är vi väldigt glada över. Då kommer även möjligheten att kommunicera starkare om projektet vara bättre.
Glädjande nyheter är också att Pema planerar att starta upp sina längre resor igen efter epidemiernas resebegränsningar. Under juli/augusti är indikationerna att han besöker Finland, Sverige och vidare. Gudrun kommer då givetvis att få träffa Pema. Även här kommer vi kunna dokumentera och sprida material i sociala medier.
RESAN TILL KATHMANDU
Vi ser stora möjligheter med resan i slutet av september/oktober till Kathmandu och Nepal. På resan kommer vi att göra uppföljning på kull 4 som Gudrun Foundations donation bidragit till. Vi kommer att dokumentera med bilder, film och text. Givetvis på sociala medier under Pemas Instagram men också det som önskas till Gudrun Foundation.
Planeringen av en egen vävstuga och inköp av vävstolar kommer att göras. Under juni kommer vi att träffa och fördjupa de kontakter vi har i Sverige. Kontakterna har arbetat med Pema länge, arrangerat hans vistelse i Sverige, besökt Kathmandu och bidragit till uppbyggnad av skolor etc. Det finns många kunniga och erfarna personer i denna grupp. En del har arbetat med föreläsningsturnéer för Pema i Sverige och en del med uppbyggnad av skolor, vattensystem, projekt genom företag som tex. IKEA. Tillsammans kommer vi att kunna ta fram en projektplan. Vi kommer även att söka mer bidrag till vår egen resa.
Vår nästa rapport sker i juni inför starten av kull 4.
Vänligen Monica Ekervik Hedman, Anna Emås, Mats Widén
Bilderna visar:
1. Pema delar ut diplom på examen för andra kullen inom textil och design projektet. Mannen längst till höger kommer med en symaskin som kvinnan i mitten får ta med hem.
2. Bilden på Pema som Mats tog i Stockholm.
Hamptextilier i den vietnamesiska Hmong-kulturen.
Från odling- till designprocess.
Rapport 2022-08-20
Studieresa Vietnam 7 - 24 juni 2022
Pågrund av Covid-situationen med flertal restriktioner inklusive karantän vid inresa till
Vietnam fick jag istället en lång förberedelseperiod, men tillslut kunde jag boka flygbiljett och övrig
nödvändig transport och guide för rundresan. Eftersom landet har nya visumregler så valde jag att
göra studieresan under 2 veckor och mer intensiv i Ha Giang regionen. Jag kortade därför ned
dagarna i Hanoi.
Jag startade i Hanoi den 8 juni och gjorde ett besök hos organisationen Craft Link. Fick träffa
personer som verkar för att sprida kunskap om Vietnams etniska folkgrupper och deras hantverk,
inklusive textilproduktion. Det är mycket fokus på Hmong-kulturens textildesign som också är
speciell med den karaktäristiska mönsterdesignen, oftast är textilierna färgad med indigo vaxbatik, och
med applikationer i klara färger. Organisationen tar hjälp av studentgrupper som medverkar vid events
för att nå ut till konsumenter och även internationellt. Craft Link arbetar också med nydesign och säljer textilier som kuddar, väskor etc med inslag av Hmong-kulturens mönsterformer. Se bild på kudde tillverkad av ett grovt hamptyg med påsydda hörn av ett finare tyg med karaktäristisk vaxbatik, samt en applikation föreställande Hmongfolkets emblem:
Den 9 juni reste jag med buss upp till huvudorten Ha Giang, där möttes jag av min chaufför
och guide. Under cirka 2 veckor reste vi runt i regionen. Under den här perioden kan man se flertal
hampfält, oftast odlad nära husen och bland majsfält som skyddar den mot vind. Textilhampan är inte
särskilt hög, endast cirka 1,6 meter eftersom fibrerna måste vara tunna, fina och flexibla. Det innebär
att den skördas strax innan plantorna börjar blomma. Under juni är det full aktivitet med skörd och
fiberbearbetning.
På rundresan i Ha Giang mötte jag kvinnor som ”splitsade” hampans bastknippen till garn,
ofta samtidigt som de arbetade med annat, bland annat sålde grönsaker vid vägarna eller vaktade
getterna. Hmong-folket är mycket gästvänliga och öppna för att visa allt de kan om processen från
odling och skörd av hampa, till garnbearbetning och vävning med tillhörande efterbehandling och
mönstring.
Min målsättning var dels att dokumentera hur en hampskörd går till, och dels att få veta mer
om den karaktäristiska traditionella mönsterdesignen. Därför valde jag att ha min bas i närheten av
kooperativet LungTam. Det lilla kooperativet startades av en kvinna som heter Mai för cirka 15 år
sedan och har sedan dess fortsatt tillverka Hmong textilier för att säljas till konsumenter och andra
uppköpare. Sedan mitt första besök i Vietnam har det skett viss förändring, idag finns det
internationella designers från bland annat Frankrike som gör nydesignade kläder med inslag av
traditionella vaxbatikmönster.
Dock är det fortfarande mer vanligt att enskilda familjer odlar sin egen hampa i regionen. Där
skördas den när den är mogen så det var inte enkelt att få information om tidpunkten för skörd, men
tillslut träffade jag en familj som skulle skörda inom de närmaste dagarna. Jag fick möjlighet att
fotografera och dokumentera familjens skörd. Familjen odlades 20 kvm vilket är tillräckligt för att
tillverka två veckade kjolar (cirka 15 meter tyg, 30 cm brett). Kjolarna är fortfarande ett måste som
brudgåva. De indigo-färgade kjolarna används både till vardag och fest men även enklare vitblekta
kjolar används vid skörd och begravningar. Se bilder nedan, kvinna och äldre kvinna med traditionell
veckad kjol av hamptyg med påsydd korsstygns-panel, samt ung kvinna med vitblekt kjol.
Det ska tilläggas att det alltid är kvinnorna som både odlar och tillverkar hamptextilier. Efter
att hampan har skördats så torkas den under cirka 4 dagar, därefter avbarkas stjälkarna manuellt till
bastknippen som sedan kammas med en vanlig hårkam. När det är klart så ”splitsas” basten till garn.
Hela denna process görs manuellt utan verktyg, det är en gammal teknik som användes även här i
Europa tidigare. Vilket gör det extra intressant att studera. Se bilder:
Oftast är det de unga kvinnorna som gör det tyngsta arbetet med skörden, och även enklare
arbeten som till exempel avbarkning av stjälkar. De äldre kvinnorna hjälper till med att avlöva stjälkar,
splitsa till garn och väva tyg. Det är många moment som ingår i processen att få fram ett fint, glansigt
och mjukt hamptyg. Inte minst måste fibrerna bankas och mortlas, och när tyget är klart ska det
manglas. Det görs på en stenmangel där tyget ligger mot en trästock samtidigt som en person ställer
sig på stenen och vickar den fram och tillbaka. Genom mangling blir tyget mjukt, glansigt och även
smutsavvisande.
Under min resa fick jag möjlighet att träffa flera kvinnor som kunde berätta för mig om
betydelsen av Hmong-kulturens mönstertradition. Det finns urgamla sagor och berättelser i mönstren
som görs med vaxbatik. Det var spännande att få ta del av berättelserna som kunde vara både
romantiska och ha symboliska värden. En kvinna berättade att det betydde lycka att sova på en
kudde av ett sådant tyg. Se nedanstående bilder på mönstrat hamptyg, samt en kvinna som syr
korsstygn på en panel av hampa.
Sammanfattningsvis var det fantastiskt att få möjlighet till en studieresa i juni-månad, en aktiv period när det gäller särskilt hampodling och skörd med tillhörande fiberbearbetning. Förståelsen för hur hela processen intimt hänger samman med Hmong-folkets liv i detta vackra bergsområde har berikat min kunskap om inte bara hampa, även om hur mönstertraditionen hänger samman med folkets livsföring i en miljö som knappast kan odla någon annan textilväxt än hampa. Ha Giangs klimat är både kallt och varmt med rikliga regnperioder och mycket stark sol, dessutom innehåller bergen flera olika sorters kalk och ingår därför i UNESCO världsarv. Det är en miljö där hampan trivs extra väl. Regionen är också relativt otillgänglig och har bevarat ett traditionellt självhushåll. Dock är det sannolikt den sista utposten för hampodling med gamla manuella tekniker. Därför är organisationer som Craft Link och Mais kooperativ värdefulla, det ger inte bara ekonomiska inkomster till familjerna utan även en fortsatt produktion av fina hamptextilier. Jag vill därför ännu en gång tacka Gudrun Sjödéns Foundation för bidraget och hoppas ni får användning för mitt material.
Git Skoglund